Sweet sugar

Tog en cykeltur genom södra ängby igår. Där är det fint. Där skulle jag kunna tänka mig att bo. I en stor, vit funkisvilla, insprängd bland grönskande tallar och mossiga stenar. Eller som jag läste nånstans, att husen var som små sockerbitar uthällda och spridda i den böljande naturen. Det roliga är att vid ett första ögonblick ser alla husen likadana ut: vitt, grått, stelt och fyrkantigt. Men har man spionerat där några gånger, som jag har gjort, blir man helt upprymd över alla små charmiga detaljer och olikheter som uppenbarar sig och blir fler och fler för varje gång. Tyvärr ligger huspriserna inte direkt i fas med vad en vickande barnskötare drar in för tillfället... Just nu får en tre och en halva i Råcksta med visst renoveringsbehov duga. But I will keep on dreaming.