Snoret rinner...

Efter en lång natts förkylningssömn med hosta och nästäppa blev morgonen seg med slummer i soffan och stand up komedi på tvn. Pablo Fransisco, Eddie Izzard och Ricky Gervais. Det var nån mer... Just det, Dane Cook. Gillar Ricky bäst och önskar att man hade en i sin bekantskap.

Försäljningen av tågbiljetter går sådär. Ingen av de två killar som var intresserade igår hörde av sig igen. Och tjejen som mailade att hon endast erbjöd 600 kr för två biljetter har jag sållat bort då hon inte gick med på något av mina bud. Först 900 kr. Sen 800 kr. Nej, hård var hon och var redigt bestämd över att hon minsann inte tänkte betala ett öre över 600. Är inte grejjen med prut att man ska mötas på halva vägen? Stolt och girig på samma gång, I know, men med tanke på att jag redan ställt in mig på förlusten på 1600 spänn känns det helt ok ändå. Dessutom har jag en krok som väntar på napp as I speek. Hannas kompis. Förhoppningsvis är hon inte lika envis som mailtjejen och tar den för 400 kr. We´ll see.

Just sett big fish också. Gillar den. Har ju sett den förut men en fördel jag har är att jag lätt glömmer alla filmer jag ser och kan se dem på nytt igen som om det vore första gången igen. Och igen. Perfekt.

Nyår blir en lugn och fin hemmakväll. Jag och Micke. Sista året tillsammans, bara vi två. Sorgligt men fint på något vis ändå. Det blir nog lite potatisgratäng, nån filé och nån fräsch sallad. Naturligtvis, alltid fräsch. Man vill ju inte ha en dassig. Så har jag köpt massa frukt och glass och ingredienser till en nykter drink. Och grillchips och dip såklart. Det blir ett fint nyår för Micke och mig. Var så säker.

It ain´t my lucky day today....

Det var den julen. Hos mamma med kusiner, glögg, kalle och spel på julafton. Hos Ivarssons med Malin och Emma, dip, prat och mys på juldagen. Hos Liljas med födelsedag, härjande barn och kakor på annandagen. En snabb visit i V-ås för julklappsbyten i onsdags. En heldag med Mia, kidsen, lunch på café och 3-rätters middag på lilla nyårsafton igår. Och så idag, en tidig morgon på vägen mellan Sala och Stockholm. Upptäcker att jag glömt kvar nycklarna i Sala och tvingas ta mig igenom hela stockholm fram och tillbaks till globen och få Mickes nycklar. Planen var att tidigt imorgon bitti ta tåget till Göteborg för att stanna hos Matte och Line över nyår. Men plötsligt har someone på Mattes jobb blivit häktad för something och Matte måste vara stand in för denne som dragit nitlotten att jobba under nyårshelgen. Så det blir inget. Givetvis är inte just-nu-biljetterna som jag köpt och hämtat ut i god tid återköpsbara. Min nitlott. Så nu är läget inte så hoppfullt. Sitter och väntar på att någon som sett biljetterna på blocket vill köpa dem och komma och hämta dem. 1600 kr. Två biljetter, tur och retur till Göteborg, anyone?
Har blivit sjuk igen också. Fuck.

God morgon

Fredag morgon och jag kan sitta framför nyhetsmorgon länge, länge. Fantastiskt att det är så mycket lättare att kliva ur sängen när man inte ska till jobbet. Kände dock sympati för min kille som sin nästintill sjukliga morgontrötthet ändå var tvungen att masa sig ur sängen för att sätta sig på t-banan i 35 min till jobbet medan jag kunde ligga kvar under ett varmt täcke. Han sa inget men jag vet att han var på riktigt dåligt humör över detta. Tröttare kille får man leta efter. Jag undrar om han skulle kunna få gå i terapi för sitt lidande som han varje morgon, men särskilt idag, måste utsätta sig för. Men som den goda flickvän jag är stödde jag min kille denna morgon med att också gå upp och sällskapa honom till en tallrik fil. Om det hjälpte är tveksamt men jag är i alla fall glad att jag inte ligger och drar mig just nu utan istället äter långfrukost framför tvn.

Ikväll eller imorgon åker vi till Tifen och Sala, skönt med bil, man känner sig fri. Ska bli roligt och mysigt att träffa alla föräldrar igen, det var så längesen nu. Kanske även julkänslan kommer infinna sig till slut! God jul!

Jullov

Haha, nu börjar mitt jullov, sista timmen på jobbet var SEG men nu så äntligen! Lite omoget av mig att inte kolla upp i förväg hur mycket komp jag har innestående innan jag begär 5 dagars ledighet men men, antar att det får bli en å annan obetald dag men jag klarar mig. Välbetald som man är... Jullov ska man ha tycker jag!

Tänker just nu på:
1) Intyg till flygresan?
2) Vaccination eller ej?
3) P-boten...
4) Sala, Tifen, familj och gamla vänner
5) Göteborg

Stockholm calling Rymden...

Vet inte vad det är men jag skrattar så när jag ser den här bilden och funderar på varför.

OSA

Å, vad roligt. Att jag just blev påmind av min fina gamla bästis om O.S.A korten vi ägnade typ större delen av gymnasiet (och kanske även högstadiet) åt att skriva under både lektionstid och fritid. Hundratals gratiskort från diverse JC-butiker i Sala och V-ås roffade vi åt oss och postade nästan maniskt varje vecka. Och resultat gav det minsann. 8 inlägg i den rikstäckande gratistidningen. Tjohoooo!

Street och nyår

Skönt med en gratisfika på street till slut. Tackar trötta servitrisen för chokladen och pepparkakorna... Paggan entrade marknaden som en liten jultomte. Han såg så sorgsen ut. Julmarknaden var kanske inget för mig. Jo, bara en mössa för 350 spänn. Nej inget för mig alltså. Passade på att handla en å annan julklapp också. Tror jag är klar med dem nu. Idag gjorde jag en ganska osmart grej. Jag beställde tågbiljetter till gbg för 1600 kr fastän jag inte är säker på att det ens går att åka då. Men jag vill ju så gärna så jag kommer inte kunna förlåta mig själv ifall jag avvaktar och så tar biljetterna slut. Been there done that. Vill inte låta slumpen avgöra nyår i år. Även om de flesta nyåren när vi inte planerat något alls för det mesta har blivit spontant och lyckat. Men for some reason vill jag i år inte bara "hamna" på nån nyårsfest där jag utan vinets värmande kraft i kroppen inte känner mig bekväm nog att kunna tacka för mig och säga god natt och gå hem och sova gott när jag fått nog och då både trötthet och tristess gjort sig alltför påminda. Även om jag skulle vilja kan jag inte förneka det faktum att man aldrig känner sig så ensam som nykter på en fest, och kanske framför allt en nyårsfest. Micke tycker att man inte ska göra nån stor grej av nyår. Jag håller med. Och just därför tycker jag att man utan eftertanke kan boka sig en resa till gbg på nyår. Så slipper man tänka mer på det sen. Det får bli som det blir. Bära eller brista. Nu har jag iaf gjort vad jag kan.

Gud hör bön!

Som om jag var bönhörd har jag nu, inom loppet av ca 45 min, snällt blivit uppvaktad av två fina famlijekillar som löst mitt bilproblem genom att med styrka hamra in bilnyckeln i tändningslåset och vips kunde bilen startas och köras iväg. Men självklart inte utan ett nytt problem: Nyckeln går numer inte att tas ur... Detta innebär, tursamt nog för mig, att de kört iväg med bilen till lämlig verkstad och kvar istället har en fin och pålitlig volvo med skinnklädsel och radio lämnats till mitt förfogande. Hej pappas volvo! Välkommen!

Ps. 1 Detta för mig lyckosamma förfarande innebär självklart INTE att jag tänker ge upp bestridan av den felaktiga parkeringsanmärkningen.
Ps. 2 Som att någon hade trott något annat.

It´s just not fair!

Hatar att erkänna det men jag är fortfarande på uselt humör efter fredagens incident med bilinbrott, skadegörelse och p-böter. Det är inte rättvist och jävligt drygt att hålla på att författa formella brotts- och skadeanmälnigar, bestrida parkeringsanmärkningar och bifoga fullmakter, kvitton och bevis, kolla upp (andras) försäkringsbolag och ev bärgningsfirmor. Kan ju tyckas småaktigt och självförvållat, det är väl bara att betala den där p-boten och gå vidare liksom. Men.
1: Jag kräver rättvisa! Varför ska jag betala en sur p-bot när någon annan sabbat bilen så den inte går att flytta?
2: Även om jag nu betalar boten (vilket jag faktiskt gjort idag för att undvika ytterligare komplikationer med påminnelse och kronofogd inblandade) så är inget löst och jag kan ändå inte slappna av. Bilen står där den står och jag riskerar ännu en parkeringsanmärkning om jag inte fixar detta under veckan, innan torsdag. Samtidigt som en riktigt LÅNG vecka väntar på jobbet med 18 utvecklingssamtal inbokade. För att inte tala om den mardrömstidiga Luciamorgonen på onsdag.... Bilrelaterade problem är för övrigt en okänd värld för mig. Jag som aldrig tidigare ägt en egen bil nån gång. All of a sudden är bilproblem det enda som upptar min hjärnkapacitet just nu. It sucks. Och som jag sa, jag hatar att erkänna att jag låter det påverka mitt humör så kopiöst.
Jag förtjänar inte detta.

Otursfredag

Klockan ringde tidigt, min öppning och jag tog det extra lugnt, hann äta frukost och få nyheten om Fuglesangs inställda uppskjut till och med. Anledningen till denna harmoniska morgon grundar sig i att jag fått äran att ha Malins bil då päronen gett sig av till Thailand. Så skönt tänkte jag, att kunna lyxa med att ta bilen till jobbet på morgoen. Yea right. In i bilen kom jag, men inte längre. Förmodligen någon som försökt få med sig bilen under natten men misslyckats. Rattmuffen satt kvar men de brända cd-skivorna var borta. En skruvmejsel i passagerarsätet, utdragna kablar samt en väldigt långt tillbakaskjuten förarstol skvallarade om de oinbjudna gästerna. Efter ca 5 min stod faktum klart. Det sargade tändningslåset gick ej att vrida om, trots ilskna tankar och hårda ord. Det var kallt och mörk ute och jag blev snabbt och bittert varse om att jag skulle bli tvungen till att traska tillbaka upp i lägenheten för att byta bil mot cykel. Halleluja! Stressad var jag. Sen blev jag. Tappade vanten nånstans mellan bil och lägenhet men var alltför upprörd för att försöka leta efter den i mörkret så jag slängde mig på cykeln, trampade den helvetiska djävulsbacken upp, iväg mot en försenad öppning med barn och föräldrar som tåligt stod väntande på trappan på dagis. Högerhanden lindrigt förfrusen. Då ringer Micke: "Dina nycklar sitter kvar i dörren, vad vill du att jag ska göra med dom?" Han på väg till jobbet på andra sidan stan och slutar inte förrän tidigast 5 medan jag däremot har min enda tidiga fredag och slutar 3! Hur otursförföljd kan man bli? Tydligen wasn´t hell enough for me med detta utan när jag äntligen tagit mig igenom dagen på jobbet och slutligen var på hemmaplan igen och TURSAMT lyckats finna mina nycklar på det hemliga ställe jag och Micke tidigare kommit överens om så kommer droppen som får bägaren att rinna över. Bilen är P-botad. Tack för den avslutningen på fredag eftermiddan, känns helt kanon.

Welcome weekend!

Ja, det gick ju bra det där. Veckan alltså, skönt att avsluta den på topp med glada, kramiga barn som säger att man är snällast av alla.... Tände 1:a adventsljuset idag på samlingen och det med det sköljer något magiskt över gruppen. Alla sitter tysta och får ta varsin pepparkaka ur burken. Innan maten till och med. Sen övar vi luciasånger, lusse lelle är mest populär. Nästan alla sjunger med. Men bara nästan. För några vill heller berätta högt om hur det såg ut bakom första luckan i deras adventskalender.

Ska bli ett nöje att äntligen få idolfinalen överstökad till sist. Fattar inte, det är ju inte intressant och jag känner väl ingen större symati för någon av boysen. Då ser jag mycket hellre fram emot nybakta lussebullar med mandelmassa som jag bakade igår. Vad vore tvn utan tillgugg? Not much, not much at all.

Födelsedagsfika imorgon hos Kristin och adventsfika hos pappa och Nillan på Ekerö på söndag. Det räcker lagom som helgens planering. Kanske hinns det med att mysa till det lite med julstjärnor i fönstren också. Dammsuga är något man borde göra men kanske inte orkar. Skulle vilja shoppa lite också. Men nej, just det, har ju redan brännt hela julklappsbudgeten på klappar till mig själv...Glömde.