Computor I hate you, I hate you so much

Piss vad jag hatar när datorer strular och man inte har en aning om vad som är fel. Det är helt sjukt vad jag famlar i mörker dessa gånger. Idag. Nyss. Och då spelar det heller ingen roll att man är tålmodig som annars är en metod jag ganska frekvent utövar i det verkliga, riktiga livet. Men inte i cyberspace minsann. Icke sa Nicke. Eller det behöver förresten inte ens vara cyperspace för att de ska ta tvärstopp. Det räcker med att, som nyss, sätta in en installationsskiva och snällt följa instruktioner så kan man ändå ge sig fan på att nåt ska gå fel. Det är liksom bara att ge upp på en gång. Lägga sig på rygg och blotta sin sårbarhet och känna sig besegrad. Annars blir man på dåligt humör resten av kvällen.

Tog en promenad nyss. Det var skönt. Inget som strulade. Lyssnade på en radiodokumentär om en kille på handels(högskolan) som när han inte ondgjorde sig över de socialt utsötta i samhället med: "de-har-sig-själv-att-skylla-alla-har-ett-eget-val-argument", berättade om sin sorg över en frånvarande far och en saknad morfar. En bra dokumentär som jag sen avrundade med Hello Saferide i lurarna. Det är fint med natur och kultur i skön kombo.

Två hemlisar som egentligen inte är några riktiga hemlisar men det är ju kul att låtsas.
Hemlis 1: Imorgon åker jag till Sala och blir klippt. Tanken är att det ska bli något mer än bara topping denna gång. Har funderat på särskilt en fin frisyr men vet inte om jag kommer passa... Vi får se vad det blir. (Nej, jag kommer inte bli korthårig. Inte än på mycket länge. Sånt kräver lång, lång förberedelse...)
Hemlis 2: Malin ringde och berätta en rolig nyhet. Hurra, hurra! Hoppas vi ses till helgen.