Vintergatan fram

Drog med mig en tung vagn ut i snön med en febrig Henry i på eftermiddagen idag. Vabbdag nr 2 och jag behövde komma ut innan Henry och jag gick varandra på nerverna inne i lägenheten bland bilar, tåg och tecknad film. Jag älskar snön och välkomnar vintern än en gång. För jag känner att så länge våren ska hålla på och vela och dryga sig hit och dit med regn och mörker kan den lika gärna hålla sig borta ett bra tag till. Henry var inte lika impad men jag försökte muntra upp honom med min övertygelse om att hans Minneberg helt enkelt IS THE PLACE att bo på. Fortfarande oförskämt nöjd och skrytsam alltså.