I skenet av dessa melodifestivaltider komponeras det en hel del bland kidsen på mitt jobb just nu. De ritar teckningar om kärlek, längtan och vänskap och sen får någon som lärt sig skriva försöka få ned krumelurerna på papper som blir deras sångtexter. Imorgon uppträder de för sina kompisar på de övriga avdelningarna. Jag bistår med gitarrkomp och har såklart klämt in ett a-moll i sången, mitt första och bästa ackord sedan jag lärde mig spela som fjortonåring. Barnen är mycket nöjda och gud vad jag gillar att jag slipper skämmas över att gitarren låter ostämd eller att jag råkar missa en å annan takt. Kids are kids. Ödmjuka och opretantiösa. Därför bjuder jag stolt på ett par nykomponerade verser:
"Jag ligger i sängen och väntar på dej
men du kommer aldrig tillbaka till mej
Men om en vecka kommer du
till mej
Och då ska vi skriva brev till varann
sjunga, leka med spade i sand
Det ska bli roligt
att leka
Sen ska vi busa och ha kul
och hänga i mina gympagrejer
och klättra i stegen
och sova i min våningssäng
Sen ska vi hjula
Det ska bli roligt"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
åh... barnen är ju helt fantastiska. Och vilken tur de har som har dig som fröken, som tom kan spela gitarr och amoll.
jag saknar er allihopa! Kram å hälsa alla från mig
Lisa?
Japp, det var jag, Lisa, som skrev förra inlägget.. Vem annars? ;)Fantastiskt med barnen och deras sång... helt underbart!
Kram på er! /Lisa
Skicka en kommentar