Hästen hette Blanka

Nepp. Det blev ingen vacker ståtlig Shirehäst vid namn From för mig. Det blev en fjording som hette Blanka. Rida, rida ranka liksom. Det var det enda jag hade en bestämd uppfattning om - att jag INTE vill ha en seg fjording. Så när jag fick möjlighet att önska vilken typ av häst jag bäst gillar poängterade jag rätt omgående att jag gillar PIGGA hästar och tänkte med det att jag var safe. Vad som helst men ingen fjording för mig. Men det första som händer är att ledaren direkt tilldelar mig Blanka som hon beskriver som en mycket trevlig dam. Och liten visar det sig eftersom jag inte ens kan se henne nånstans där i stallet, hon står nämligen skymd mellan boxerväggarna. Minsta hästen i stallet med sina nätta 144 cm i mankhöjd. Det är ingen häst! Besvikelsen fick mig att skämmas lite. Men det blev bra ändå tillslut eftersom mina fördomar om fjordhästarnas seghet fick sig en törn då hon visade framfötterna ordentligt, var pigg nästan på gränsen till het och gav mig en rejäl utmaning i att försöka samla och hålla tillbaka henne på trav och galoppsträckorna. Så med facit i hand tar jag tillbaka allt jag hävt ur mig om att fjordingar är sega och tråkiga. Förlåt mig Blanka, du var helt ok.