söndag, december 10, 2006

Gud hör bön!

Som om jag var bönhörd har jag nu, inom loppet av ca 45 min, snällt blivit uppvaktad av två fina famlijekillar som löst mitt bilproblem genom att med styrka hamra in bilnyckeln i tändningslåset och vips kunde bilen startas och köras iväg. Men självklart inte utan ett nytt problem: Nyckeln går numer inte att tas ur... Detta innebär, tursamt nog för mig, att de kört iväg med bilen till lämlig verkstad och kvar istället har en fin och pålitlig volvo med skinnklädsel och radio lämnats till mitt förfogande. Hej pappas volvo! Välkommen!

Ps. 1 Detta för mig lyckosamma förfarande innebär självklart INTE att jag tänker ge upp bestridan av den felaktiga parkeringsanmärkningen.
Ps. 2 Som att någon hade trott något annat.

Inga kommentarer: