Unhappiness where´s when I was young and we didn´t give a damn

Va hände? Jo jag började med att städa. Plockade undan alla kläder och handdukar, filtar och puffade kuddar. Lyssnade på Oskar Linnros och dammsög, noga under både soffa och säng. Sorterade tvätten i vitt, färg och svart och väntade på tvätttiden klockan 7. Diskade upp och skrubbade spis och ho och sprayade rent fett-och smutfläckar på golvet. Bar ner madrass och skittung tv-fot i förrådet. Lyssnade på Robyn, tog paus och åt upp en veckas gammal kasslerrester utan något till, skitsamma tänkte jag, och sen fick jag något slags upproriskt längt efter svidande gamla tonår och slog helt sonika på Cranberries och sjöng högt och inlevelsefullt med till Ode to my family och kort därefter även till Lisa Loeb-låtar som en helt naturlig följd . Nu har jag hamnat i slapparhörnet av soffan och undrar vad som händer närnäst. Kommer jag kanske rent av drabbas av en oemotståndlig lust att gå en kvällspromenad längs vattnet och se solen gå ner till nån Ben folds five-låt eller så? Man får vänta och se helt enkelt.