Idag ska det kramas. Idag ska det gråtas. Idag ska det ätas mintchokladkaka. Idag är min sista dag på jobbet. Har redan hunnit avverka några avsked igår då somliga barn gått på påskledighet. Jag kramade dem och berättade för dem att jag kommer sakna dem väldigt mycket och att de får lova mig vara snälla mot nya Frida som börjar istället för mig.
- Jaaa, det ska vi vara! säger de så övertygande de kan vid melliset med hela munnen full av ägg och kaviarmacka. En minut senare är de fullt upptagna av att räkna killar och tjejer vid bordet för att se vilka som tar hem dagens tävling.
- Tjejerna vinner! konstaterar tjejerna högt.
Och jag blir både lättad och en smula besviken över de inte fattar att jag verkligen kommer sakna dem, och tänka på dem jättemycket. Att de inte fattar att this is it, this is goodbye liksom. Kanske for life, hör ni det?!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar