Paus please

Känner mig stressad, pollenallergisk och obotligt trött. Lägenheten är Henrys kaos just nu. Det sticker i ögonen av att tvingas se hur skiten och dammet hopar sig under möbler och toaletten. Grejjer försvinner spårlöst sedan Henry kommit på nya kryptiska gömställen och jag plockar dagligen upp saker ur toalettstolen. Har en rolig men tidskrävande uppgift till talkursen nästa gång men hinner knappt börja fundera över den förrän det är något annat som kommer i vägen. Tvätten växer, kylen minskar och huvudvärken stiger. Maten ska handlas och lagas och ungen vägrar äta annat än falukorv. Det är kalas och firanden överallt och jag själv fyller 30 på tisdag och har inte planerat ett jota och det handlar inte om nån slags förträngnig av en smygande 30-årskris, tvärtom ser jag fram emot det och skulle VILJA fixa och ordna men orkar inte, hinner inte. Har lagt mig kring nio, halv tiosnåret i några dagar för att liksom komma tillbaka, upp på banan igen men det går sådär. Försöker sova när Henry sover men känner stressen över annat som då går förlorat, andra saker jag ju egentligen heller skulle vilja syssla med. Förbereda mig för kursen, skypa med syster, gå promenad, okynnessurfa, leta bostad och gå på visning, ringa en kompis, beställa bilder och ta en kaffe på balkongnen. Kolla på barnmorskorna för en jäkla gångs skull! Men när i helvete ska jag hinna. Jag är fullboked twentyfourseven som man säger. Om jag bara kunde slippa pollensjukan skulle allt kännas enklare. Men jag vet ju att i samma stund som jag beger mig ut för att som alla andra normala NJUTA av det soliga vädret så kommer jag bara bli sjukare, tröttare, rinnigare och svidigare. Ungen behöver välling och I need some rest. Kan någon fixa det snälla?!