Familymatters

Man tänker såhär; Härligt att känna helgen nalkas, kanske blir det fint väder, kanske Familjen tar en sväng till badet med filt, termos och nybakta kanelbullar och Barnet kan pröva sina nya skor eftersom han ju tycker det är SÅ roligt att gå och så kan Familjen bara sitta där och njuta kisandes mot solen och höra vattnet klucka med en rykande kopp kaffe i handen och sen kan Pappan föreslå att Mamman gungar lite lekfullt med Barnet sådär på skoj som de gör i filmer så kan Pappan fota det hela med sin fina systemkamera med proffsig 7o-200 zoom innan Familjen känner att det nog blivit dax att tänka på refrängen varpå Familjen tar sitt pick och pack och återvänder hem till mellanmålsgröt och eftermiddagsvila för att sedan fixa kvällsmiddag och sippa lördagsvin som Familjen avnjuter till någon alldeles särskild trevlig och lättsmält tvunderhållning och som någon av familjemedlemmarna, förslagsvis Mamman, lite senare på kvällen och något tyngd av vinet, slumrar av och an till innan hon inser att det faktiskt vore skönare att skippa tvn, borsta tänderna och istället lägga sig och sova i sin egen säng så hon säger godnatt älskling till Pappan och så somnar hon gott och hör Barnet snusa brevid sig, Barnet som visst bestämt sig för att sova hela natten. Och sen vaknar Mamman frisk och utvilad med ett stort leende på läpparna och en nyfiken undran över vad Familjens nya dag kan tänkas erbjuda.

Det blir såhär; Mamman drabbas av skoningslös huvudvärk som vägrar ge sig av på hela helgen med undantag från några få minuter här och där och Barnet får tredagarsfeber blir loj och får alvedon som verkar bjuda på en del hallisar eftersom Barnet gång på gång greppar efter små osynliga tapas framför sig i luften som han sedan omsorgsfullt stoppar i munnen och smakar på och dagen bara försvinner och disken växer och Mamman tänker att hon minsann inte tänker ställa sig och laga mat bland gårdagens fastbrända matrester som stöddigt påminner henne hur bra allt var igår och hur fantastiskt god potatisgratängen, lövbiffen, bearnaisen och avokadosalladen var som hon fixade till fredagsmyset lagom tills Pappan kom hem från jobbet så istället blir lunchen snabbmat i kaosigt och trångt Vällingehus med stressat febersjukt barn som stimmar och stojar och vägrar äta och lite senare blir middan makaroner och vinet glöms bort. Barnet gnäller, gråter och huvudet värker och Mamman funderar över varför det plötsligt känns jobbigare när helgen kommer när det logiskt sett borde kännas lättare eftersom man då är två som hjälps åt men får lite dåligt samvete när hon sen blir erbjuden eller i allafall får Pappan att gå med på att ge henne massage mot huvudvärken men surprise! Barnet vaknar och avbryter just när oljan står på bordet och skuldran är blottad och Barnet är helt konstig, stirrar blint ut i mörkret och kramar krampaktigt Mammans och Pappans hand och vägrar somna om på egen hand så madrasserna flyttas ut till vardagsrummet så Barnet får somna mellan Mamman och Pappan framför tvn som bjuder på tveksamt körprogram ledd av Gry Forsell som Pappan stör sig på av olika anledningar medan Mamman ändå gillar henne och tycker att hon är värd att få leda ett BRA program för en gång skull. Somnar vid halv tio och vaknar till ny huvudvärk eller om det är samma och en ny jävla dag med nya pust och stön och gråt och Pappan undrar vad det är frågan om och Mamman snyftar och torkar snor och säger att hon behöver få va själv nån gång och Pappan tröstar och fattar och tar med Barnet på en långpromenad efter att försiktigt ha tipsat Mamman om att kanske öppna ett fönster så att hon får lite frisk luft eller kanske ta ett långt varmt bad eller en kaffe. Precis innan Pappan och Barnet går tittar Pappan in till Mamman där hon ligger nerbäddad i sängen mitt på ljusa dan och deppar och frågar:
-Älskling, hur länge vill du att vi ska va borta?