Tog ledigt idag. Lämpligt med tanke på att jag fick svinont i halsen igår och det verkar hålla i sig också idag. Tanken till ledigheten var att jag egentligen hade jour och förberett mig på att jobba på kooperativet om nån i personalen skulle bli sjuk, men så blev det alltså inte. När man jobbar på förskola själv och samtidigt är förälder är det lätt hänt att slitas och skuldbelägga sig dubbelt upp mellan de två världarna. Till exempel lämnar man inte sitt barn på förskola och går hem och unnar sig en ledig dag, så gör man bara inte och risken finns till och med att man blir ifrågasatt över varför man överhuvudtaget valt att skaffa barn. Nu fick ju jag ändå en "giltig" ursäkt att lämna Henry när halsen började trilskas och jag inte kände mig frisk nog att kunna ha en skön heldag med Henry vid en eventuellt inställd jour. Men det stör mig enormt att jag förmodligen inte skulle kunnat unna mig en ledig dag, helt för mig själv, utan att drabbas av det dåliga samvetet. Blir så trött på det.
Ringde försäkringskassan idag för att dubbelkolla vilka regler som gäller kring föräldrapenningen vid nästa barn, och det visade sig ju att jag hade koll på läget, men var liksom inte nöjd med det och behövde typ bekräftelse från FK. Hur som helst, hjärtklappning under de ca 15 minutrarna jag satt i kö känns inte hälsosamt. Varför blir jag så rädd?
Trött på det också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar