Husmöte

Vi har börjat med husmöte, Micke och jag. Och jag kan inte riktigt bestämma mig för hur tamt eller moget det egentligen låter men jag är rätt övertygad om att det är ett bra drag av oss. Vi är i nybörjarfasen och vårt första möte förra onsdagen blev lite oväntat tung men efter veckans och kvällens 2:a möte känner jag nytt hopp om framtiden. Det hela är rätt okomplicerat. Vi avsätter ungefär en halvtimme åt att sitta i soffan med avslagen TV, en kopp te och lyssna på varandras summering av veckan som gått. Ringer det så svarar man inte i telefon. Trixet är att försöka förklara hur man mår, hur man känner och vad man tänker under veckan som gått. På jobbet, hemma, borta - allt räknas. Och man ska inte avbryta varandra eller lägga sig i. Kvarten var ska vara ens helt egna. Formen kan komma att ändras framöver men just nu fokuserar vi på:

* Hur känner du just nu?
* Vad har varit dåligt under veckan?
* Vad har varit bra under veckan?

30-årskris? 35-årskris? 8-årskris? Småbarnskris? Oklart. Men man kan lugnt säga att vi *jobbar på förhållandet*.


Linda & Micke. Tidigt 50-tal.