Rosépremiär

Saknar min kamera. 1 - 2 veckor sa hon på servicen att det skulle ta men det känns som evigheter sedan jag lämnade in den. Hade en skitmysig picknick med paj, frukt och bubbelrosé i parken i Sala i lördags, mitt på blanka dan med Widenbringarna. Fick lite studentflashbacks från 90-talet men bortsett från det kändes det ashärligt att yrsla till lite en stund på picknickfilten i lunchsolen. Och hade det inte varit för ett pundarpar med lössläppt hund och klirrande bolagskassar en bit ifrån oss hade de övriga barnfamiljerna förmodligen slängt föraktfulla blickar på oss istället. Sitta här och smygsupa liksom! Gud så oansvarigt. Ungarna fick leka i 4 timmar i stora lekparken och Henry, som ändå sov bort en timme, tröttnade tillslut och bad om att få åka vagn istället. Det fick han såklart. På kvällen funderade Micke och jag först på att chocka genom att gå på hottan och kolla Agnes men vi kom som tur på andra tankar. En öl på den där Gömman som vi aldrig förut besökt. Kändes sådär. Ett litet spontant försök till upphottning i kärlekslivet kanske, har ju hört att man ska ju passa på, att som småbarnsförälder ta sig tid att vara kärlekspar också och vi såg väl det här som ett bra tillfälle. En lördagkväll i Sala, träffa lite gamla polare och bara hänga, som på den gamla goda tiden. Men det var dåligt med gamla polers även om Minna gjorde ett tappert försök att få igång oss/mig. Jag längtade mest hem till Henry och Micke tvingades bemöta gammelgubbe-kommentarer som:
1. Vicken jäla snygg tjej du har...
2. Jag är jävlit rik ska´lu veta (....tystnad........) PÅ ERFARENHETER, HAHAHA!!!!!!
"Jasså, vilka erfarenheter då", undrade Micke.
3. - Ja, att ta hand om barn. Och att GÖRA BARN, HAHAHA!!!
Råkade kort därefter slänga en blick på ett citat som stod inramat på bardisken "Leka doktor är för barn - vi leker gynekolog" och det var väl ungefär i samband med detta som vi snabbt svepte ölen och gick hem. För nykter och uppenbart obekväm helt enkelt.