Paus

Den här känslan igen. Att ligga steget efter, hinna med allt jag vill. Det går inte. Bloggens glesa inlägg är ett tydligt exempel. Hela sommaren bara försvann. Planen var att dela in veckorna och lägga upp bilder därefter. Men sommaren (och jag) kom av sig med Johnnys hastiga bortgång. Dagarna flöt ihop, jag har pendlat mellan Sala och Stockholm, mellan sorgbubbla och hektiskt småbarnsliv, och så plötsligt var hösten här.  Försöker hinna i kapp och publicerar därför ljusglimtar från sommaren 2011. Strax.